Viner

Goda viner är det gott om, det gäller bara att hitta dem. När vi köper vin brukar vi oftast kategoriserar vinerna i ”köpas igen”, ”köps kanske igen” och ”köps absolut inte igen” samt hur prisvärda de är. Vi utforskar oftast områdesvis och passar samtidigt på att försöka vidga våra kunskaper om druvor, tillverkningsmetoder och hur vinerna klassificeras. Det finns en mängd olika druvor när man framställer vin. Olika kombinationer och blandningar. Här har vi försökt att samla och sammanställa druvorna som förekommer i de viner vi brukar köpa. 

 

BARBERA

Barbera är en av världens mest odlade druvor. Den kommer ursprungligen från Italien men kan även odlas i svalare klimat. När den får mogna långsamt kan den ge purpurfärgade, spänstiga viner med delikat bouquet, hög fruktsyra och torr eftersmak med måttlig garvsyra. I Italien säljs vinet under namnet Barbera och indikerar både vinet och druvan. Välgjorda viner av hög kvalitet går utmärkt att lagra under flera år.

 

Cabernet Sauvignon

Cabernet Sauvignon är berömd från distrikt i Bordeaux och även stommen till många viner av den finaste och förnämsta vinerna i världen. Druvan är lättodlad och känd för att ge viner av hög kvalitet. Nackdelen är att skörden blir ganska liten vilket därmed också innebär att priset höjs på vinet. Det som är karakteristisk för druvan är att den är liten och har tjockt skal. Vinerna gjorda på druvan Cabernet sauvignon har en sträv smak, mörk färg och kan lagras under lång tid, detta för att den innehåller en hög halt av tannin, det vill säga garvsyra. Förutom Frankrike används druvan i Italien, Spanien, USA, Sydafrika, Chile och Australien. I Italien används den ofta som komplement till Chiantivinerna. I ett ungt vin finns vanligen aromer som påminner om mustiga svarta vinbär och plommon i viner från Australien och Kalifornien, Eukalyptus. Cabernet Sauvignon är en av de druvor med störst mängd kärnor vilket gör att vinet blir strävt då kärnorna innehåller mycket tanniner som finns med under jäsningsprocessen. Druvan går bra ihop med ek, vilket gör att den ofta mognadslagras, ibland även jäses på ekfat. Cabernet Sauvignon är den vindruva som är mest spridd i världen av de blå druvorna.

 

Cabernet Franc

Cabernet Franc är förutom Merlot den vanligaste druvan i bordeauxblandningar. Druvan trivs bäst i sandig och grusig jordmån. Doft och smak kan variera och det kan vara möjligt att särskilja aromer som påminner om hallon och viol, men också rotfrukter och jordkällare. Utanför Frankrike odlas Cabernet Franc i nordöstra Italien men även i Apulien, Italiens klack.

 

Chardonnay

Chardonnay är en älskad druva som är lätt att producera och framställa vin av. Oftast är Chardonnayvinerna torra, rena och oblandade men druvan används ofta också för att förstärka svagare druvsorter. Chardonnayvinerna är breda; färgen varierar från gul till gyllene beroende på ålder och om det fatlagrats. Vanligtvis är en vaniljaktig karaktär som uppstår näår vinet lagrats på fat. Vinerna blir medelfylliga till fylliga och eftersom den innehåller mycket socker blir de också alkholrika. Druvan används till mousserande vin över hela världen.

 

Corvina

Corvina har en blåaktig purpurton och ger viner med bra färg. Den är söt i smaken och har mjuka kärnor som går utmärkt att torka.

 

Malbec

Malbec är den druvan man först och främst associerar med argentinska rödviner. Den har sitt ursprung i Bordeaux och i sydfranska Cahors. I Argentina ger den vinet en mörk färg och smaken är rik och fruktig. Druvan ger lättdruckna viner med aromrika och fruktrika toner av mullbär och viol. Malbec ökar snabbt i Argentina och är idag den mest odlade blå druva med tio procent av den totala arealen.

 

Merlot

Merlot är den druvsort som dominerar i Bordeauxdistrikten. Relativt lättodlad men eftersom den mognar ganska snabbt går den också i knopp tidigare och riskerar på så sätt vårfrost. Druvorna är större och klasarna mindre kompakta än till exempel Cabernet Sauvignon och då de har tunnare skal utsätts de lättare för röta under regniga år. Druvan trivs i lerhaltig jord, de bästa vinerna har en tät och djup färg men det är ockdå vanligt att de fått tegelnyanser. Vin som framställs av den här druvan brukar karaktäriseras och förknippas med bär och frukter som svarta vinbär, hallon, jordgubbar och körsbär. Det finns även en kryddig smak där man kan hitta kanel, tryffel, tobak och lakrits. Plommon, björnbär och svarta vinbär är karaktäristiska för smaken ofta nyanserad av choklad och björnbärsblad. Doften kan vara korintliknande – russin, kompost och multna löv. Eftersom druvan innehåller mycket socker blir vinet ofta alkoholrika och därmed också eldiga. Viner som görs på Merlotdruvan går ofta att lagras och vissa årgångar kan utvecklas under flera decennier, främst också om de blandas med Cabernet Sauvignon.

Molinara

Molinara betyder ”mjöl” och druvan har fått namnet eftersom den konstant är täckt med ett mjölliknande lager. Druvan ger viner med en körsbärsliknande fär och delikat bouquet. Molinara är en druva som kan användas i amaroneviner men mer bara som utfyllnad och används allt mindre av kvalitetsmedvetna producenter.

 

Montepulciano D´Abruzzo

Montepulciano D´Abruzzo druvan är den viktigaste blå druvan i Montepulciano och Molise men finns även utmed Adriatiska kusten från Marche till Puglia. Vinet från druvan blir ganska mörkt som är lätta till medelfylliga.

 

Nebbiolo

Nebbiolo är en är en blå vindruva som framför allt odlas i Piemonte (Barolo, Barbaresco och Gattinara) i Italien, men även i Lombardiet. Bara namnet på druvan ger många funderingar. Druvan ger viner med en lätt röd färg och en doft som för tankarna till mogna körsbär, plommon och violer och med tilltagande ålder till tryffel, svamp, tjära och förmultnade löv. Smaken är ofta komplex, extraktrik med påtaglig strävhet, torr och med viss bitterhet. Tjära, rosor, violer och hallon är typiska inslag i smaken. Hög tanninhalt är kännetecknande och vinerna kräver ofta lång lagring för att mildra strävheten. Nebbio betyder Drake på Italienska – Nebbiolo blir då ”den stora draken”. Men det finns också en annan förklaring som passar i sammanhanget då Nebbiolo tros komma från ordet ”nebbia” som betyder dimma. Under skörden i oktober, bildas en intensiv dimma i den region där vinodlingarna med Nebbiolodruvan odlas. Det kan också innebära den mjökaktiga slöja som täcker bären när de är mogna. Men det kan också härstamma från det italienska ordet Nobile, som betyder ädel. Jag har dock frågat mig lite om just Nebbiolos betydelse och den stora draken är det som verkar mest troligt.

Pinot Noir

Pinot Noir är en ganska ostabil druvsort vilket medför att den lätt kan mutera och skaffa nya karaktärsdrag med allt från druvor med tunt skal till bokstavligen druvor med mycket färgämne. Beroende på antalet kloner varierar Pinot Noirvinerna från blekt rosa till mörka och koncentrerade. Variationen i doft och smak är också enorm. Viner med Pinot Noir ger en förförisk doft av röda bär – allt från smultron och hallon till något som påminner om ruttna grönsaker och vilt, men även om viol, friskt gräs, kryddig blommighet och dyrbar tryffel. Den enda entydiga aromen är egentligen det ständigt återkommande inslaget av sötma och den relativt höga alkoholhalten. Pinot Noir är den druva som skänker kraft och hållbarhet till champagne.

 

Rondinella

Rondinella är en druva med fast skal som är mörk lila till svart och lämpar sig mycket väl för torkning. En druva som till 20-40 procent förekommer i Valpoliciella. Vinerna får en kraftig intensiv färg och mjuk, fruktig doft med ganska hög fruktsyra.

 

Sangiovese

Sangiovese ger kraftiga viner med mörk tät färg. Det finns flera underarter som ger skiftande resultat. Druvan är mycket populär och odlas över hela Italien även om den är vanligast i Toscana, där den förmodlingen har sitt ursprung. Sangiovese ger fruktiga viner med dofter som för tanken till blommor.Den har smak av klarbär, svarta vinbär och färsk tobak. Vinerna är mestadels medelfylliga, torra och sträva viner med hög fruktsyra. Oftast lagringsbara i flera år. Druvan ingår i en dominerande del i berömda viner från Chianti, Vino Nobiled i Montepulciano, Torgiano och Carmingnano.

 

Sauvignon Blanc

Sauvignon Blanc  är en druvsort som ger bleka, ibland närmast transparenta viner. De är lätta att känna igen med sin påtagligt aromatiska doft av fläder eller krusbär och svartvinbärsbuske. De är oftast torra och till karaktär ”svala” och ”livliga”. De kan även ha en karaktär av sparris, gröna äpplen och gräs. Fruktsyran är hög och frisk vilket också ger vin så går att dricka direkt efter buteljeringen.

Syrah/Shiraz

Syrah eller Shiraz som druvan också kallas. Druvan utvecklas bäst i branta lägen som är starkt solexponerade. Som unga är Shirazvinerna ofta blå och mörka, de har en tät färg men med tiden avtar de och får en lite mer tegelaktig ton. Druvan ger koncentrerade, ofta fylliga viner med rik garvsyra vilken ofta bäddas in av rik och generös frukt. Druvsorten lagras ofta på ekfat. I Australien kallas druvan för Shiraz och växer överallt men den är ofta också nonchalerad av odlarna, då de anses bidra till mediokra viner. Smaken har ofta inslag av svartpeppar, björnbär och svarta vinbär, ibland toner av choklad, apelsinskal och plommon.

Tempranillo

Tempranillo är Spaniens egna eleganta kvalitetsdruva. Mycket betydelsefull för Rioja där den ofta blandas med Garnasha, Mazuedo och Graciano, men även används helt ensam. Druvan trivs i svalt klimat så den odlas på lite högre höjd och om skördeuttaget begränsas ger den ofta väldoftande viner med fin syra och har en förbluffande lagringspotential. I Portugal är druvan godkänd för portvin. Tempranillovinerna är ibland ljust tegelfärgade – vilket kan bero på att det lagrats och åldrats en längre tid på ekfat. Om vinet lagras på amerikanska ekfat kan vinerna få en vaniljliknande karaktär när det gäller smak och doft. I franska ekfat blir vinet mer cederaktigt. I sig själv har druvan aromer påminnande om kryddor och örter.

 

Trebbiano

Trebbiano är en av de mest spridda druvorna i Italien och Frankrike men det är ändå sällsynt att det ger viner av hög kvalitet. Italienarna föredrar ofta lätta, friska vita viner som släcker törsten framför kraftiga smakrika och ekfatslagrade viner därför Trebbiano ofta används vid framställning av viner i Italien. Men den förekommer även i röda viner. Druvans avsaknad av särdrag gör det dock svårt att beskriva vinerna. Vinerna blir lätta och doftsvaga och innehåller mycket syra och har en medelhög alkoholhalt.

Zinfandel

Zinfandel ger eldiga och kraftiga viner och har en doft och smak av bl.a. viol, mynta, eukalyptus, kryddor och plommon. Druvan odlas i Rhônedalen, Sydafrika, Australien, Chile, men är störst i USA, framför allt i Kalifornien och Napa Valley. Zinfandeldruvan föredrar svalare klimat och har därför långsam mognad. Den har god lagringstålighet och djup röd färg med mycket tjockt skal. Denna blåa vindruva är oerhört mångsidig och används för produktion av alla sorters vin, röda som vita, mousserande som rosévin. Zinfandel har sitt ursprung i arten Vitis Vinifera och är identisk med Primitivodruvan i Italien.